Fröer enligt universitetet

En av Grönsaksbloggarens familjemedlemmar har börjat en kurs på universitetet, antagligen med målsättningen att bräcka Grönsaksbloggaren i odlingsfälten. Kursen heter "Trädgårdens biologi" eller något i den stilen.

Redan efter en vecka fick Grönsaksbloggaren hoppa in som vikarierande student, för familjemedlemmen skulle roa sig på annan ort.

Lektionen handlade om fröer. Studenterna fick först lära sig skilja på kloning och sex. Dessa begrepp kände Grönsaksbloggaren till sedan tidigare.

Om man till exempel lägger en massa blad av pelargon i en låda med sand, snittar dem lite, vattnar och sätter på ett lock, växer det snart upp en massa nya pelargoner. Det är ett exempel på kloning - man får nya individer med exakt samma arvsanlag som de gamla.

Potatis och jordärtskockor är exempel på mat som är klonad.

Sex däremot går ut på att blanda arvsanlag från två olika individer. Kan vara trevligt och har också sina fördelar rent evolutionärt. Om miljön ändras mycket är det bra att ha lite variation på avkomman så ökar chansen att åtminstone någon överlever.

Fröer är resultatet av sex. De består av ett embryo, som ska bli själva växten, ett eller två hjärtblad som kommer upp först, näring och ett skyddande skal.

Hjärtblad kallas med ett finare ord för kotyledoner. Växter med ett hjärtblad, såsom lökväxter och säd, kallas sålunda för monokotyledoner och växter med två hjärtblad kallas för dikotyledoner.

Huvudbudskapet i lektionen var att lära eleverna hålla reda på hormoner som påverkar växten. Det viktigaste när det gäller fröer är att hålla isär gibberelin och abskissinsyra. Gibberelin, även förkortat GA, sätter fart på fröets groning medan abskissinsyra, även förkortat ABA, får fröet att vilja sova.

Man kan köpa en variant av gibberelin som kallas GA-3 på internet om man vill få fart på sin fröodling.

Sedan pratade läraren ganska länge om hormonerna auxin och cytokinin också, för dem hade hon forskat på. Auxin utsöndras i växtens topp och trycker ner alla sidoskott. Cytokinin däremot sätter fart på vilande bladanlag längs sidorna och gör därmed växten mer grenad. Om man knipsar av luktärtor i toppen eller beskär en häck minskar man på auxin och sätter fart på cytokinin,vilket gör växten mera buskig.

De närmaste dagarna avser Grönsaksbloggaren att så purjolök och rotselleri, dock utan att hälla på några inköpta hormoner den här gången.