För tre veckor sedan åkte en man skidor tvärs över sjön. För två veckor sedan drev isflaken. Och för en vecka sedan startade jag odlingarna.
Ni kan kalla mig gambler; det kanske kommer ett bakslag i väderleken så att potatisblasten fryser. Men jag har läst väderleksrapporterna noga; jag tar en kalkylerad risk, som det heter.
Landen blev ju höstgrävda i höstas och första helgen i april krattade jag till dem lite. Med hjälp av vännen Vinlusen markerade jag upp fyra bäddar med pinnar och snören. Rakt ska det va.
På det land som kallas första skiftet satte jag ingenting. Jag bara gödslade med en säck brunnen stallgödsel. I stället sådde jag sju sorters kål i en pop-up inomhus. De ska planteras ut om några veckor. Mer om dem då.
På det land som kallas andra skiftet satte jag:
Plocksallat av sorterna BS Simpson, Royal Oakleaf och Red Salad Bowl.
Palsternacka av sorten Student.
Tidig morot av sorten Amsterdam Forcing.
Sättlök, dels schalottenlök, dels en blandad påse från Nelson som innehöll gul lök, röd lök och silverlök.
Perilja, Grüne Perle
Dill
Koriander
Spenat
På tredje skiftet satte jag potatis.
Amandine,
Cherie (två snobbpotatisar)
Marine (en mycket tidig)
Jag har lagt en fiberduk över potatisen, ifall, ifall det blir frost. Den ska jag flytta till kålodlingen senare, när kålplantorna är utplanterade. På så sätt skyddas de mot kålfjärilslarver.
På fjärde skiftet
Bondbönor Treefold White
Sockerärtor
Där ska så småningom kompletteras med ett par andra mera känsliga bönsorter.
I kryddlandet satte jag ut rosmarinen, som har stått inne över vintern och så sådde jag lite dansk körvel och lite blommor. Jag ska fröså salvia och basilia lite nästa helg.
Inomhus sådde jag även några tomatfrön, en sort som jag har fått i reklam som heter Golden Sunrise.
Annars har största sensationen i påskhelgen varit att vi har kunnat njuta av sparrisen för första gången. Varsin stängel på påskdagen, två var på annandagen. Vi doppade dem i ett löskokt ägg, som var preparerat med en klick smör och en skvätt vinäger. Det var sensationellt gott. Jag ska nog utöka sparrisodlingen, för det känns så lyxigt att kunna gå ut i trädgården och skära sin egen sparris. Det ska jag göra nu ända fram till midsommar.
Och efter sparrisen - rabarber. En stjälk från varje planta räckte till en liten hallonröd kompott som jag lade ovanpå en vaniljpannacotta.
måndag 25 april 2011
söndag 30 januari 2011
Fröer enligt universitetet
En av Grönsaksbloggarens familjemedlemmar har börjat en kurs på universitetet, antagligen med målsättningen att bräcka Grönsaksbloggaren i odlingsfälten. Kursen heter "Trädgårdens biologi" eller något i den stilen.
Redan efter en vecka fick Grönsaksbloggaren hoppa in som vikarierande student, för familjemedlemmen skulle roa sig på annan ort.
Lektionen handlade om fröer. Studenterna fick först lära sig skilja på kloning och sex. Dessa begrepp kände Grönsaksbloggaren till sedan tidigare.
Om man till exempel lägger en massa blad av pelargon i en låda med sand, snittar dem lite, vattnar och sätter på ett lock, växer det snart upp en massa nya pelargoner. Det är ett exempel på kloning - man får nya individer med exakt samma arvsanlag som de gamla.
Potatis och jordärtskockor är exempel på mat som är klonad.
Sex däremot går ut på att blanda arvsanlag från två olika individer. Kan vara trevligt och har också sina fördelar rent evolutionärt. Om miljön ändras mycket är det bra att ha lite variation på avkomman så ökar chansen att åtminstone någon överlever.
Fröer är resultatet av sex. De består av ett embryo, som ska bli själva växten, ett eller två hjärtblad som kommer upp först, näring och ett skyddande skal.
Hjärtblad kallas med ett finare ord för kotyledoner. Växter med ett hjärtblad, såsom lökväxter och säd, kallas sålunda för monokotyledoner och växter med två hjärtblad kallas för dikotyledoner.
Huvudbudskapet i lektionen var att lära eleverna hålla reda på hormoner som påverkar växten. Det viktigaste när det gäller fröer är att hålla isär gibberelin och abskissinsyra. Gibberelin, även förkortat GA, sätter fart på fröets groning medan abskissinsyra, även förkortat ABA, får fröet att vilja sova.
Man kan köpa en variant av gibberelin som kallas GA-3 på internet om man vill få fart på sin fröodling.
Sedan pratade läraren ganska länge om hormonerna auxin och cytokinin också, för dem hade hon forskat på. Auxin utsöndras i växtens topp och trycker ner alla sidoskott. Cytokinin däremot sätter fart på vilande bladanlag längs sidorna och gör därmed växten mer grenad. Om man knipsar av luktärtor i toppen eller beskär en häck minskar man på auxin och sätter fart på cytokinin,vilket gör växten mera buskig.
De närmaste dagarna avser Grönsaksbloggaren att så purjolök och rotselleri, dock utan att hälla på några inköpta hormoner den här gången.
Redan efter en vecka fick Grönsaksbloggaren hoppa in som vikarierande student, för familjemedlemmen skulle roa sig på annan ort.
Lektionen handlade om fröer. Studenterna fick först lära sig skilja på kloning och sex. Dessa begrepp kände Grönsaksbloggaren till sedan tidigare.
Om man till exempel lägger en massa blad av pelargon i en låda med sand, snittar dem lite, vattnar och sätter på ett lock, växer det snart upp en massa nya pelargoner. Det är ett exempel på kloning - man får nya individer med exakt samma arvsanlag som de gamla.
Potatis och jordärtskockor är exempel på mat som är klonad.
Sex däremot går ut på att blanda arvsanlag från två olika individer. Kan vara trevligt och har också sina fördelar rent evolutionärt. Om miljön ändras mycket är det bra att ha lite variation på avkomman så ökar chansen att åtminstone någon överlever.
Fröer är resultatet av sex. De består av ett embryo, som ska bli själva växten, ett eller två hjärtblad som kommer upp först, näring och ett skyddande skal.
Hjärtblad kallas med ett finare ord för kotyledoner. Växter med ett hjärtblad, såsom lökväxter och säd, kallas sålunda för monokotyledoner och växter med två hjärtblad kallas för dikotyledoner.
Huvudbudskapet i lektionen var att lära eleverna hålla reda på hormoner som påverkar växten. Det viktigaste när det gäller fröer är att hålla isär gibberelin och abskissinsyra. Gibberelin, även förkortat GA, sätter fart på fröets groning medan abskissinsyra, även förkortat ABA, får fröet att vilja sova.
Man kan köpa en variant av gibberelin som kallas GA-3 på internet om man vill få fart på sin fröodling.
Sedan pratade läraren ganska länge om hormonerna auxin och cytokinin också, för dem hade hon forskat på. Auxin utsöndras i växtens topp och trycker ner alla sidoskott. Cytokinin däremot sätter fart på vilande bladanlag längs sidorna och gör därmed växten mer grenad. Om man knipsar av luktärtor i toppen eller beskär en häck minskar man på auxin och sätter fart på cytokinin,vilket gör växten mera buskig.
De närmaste dagarna avser Grönsaksbloggaren att så purjolök och rotselleri, dock utan att hälla på några inköpta hormoner den här gången.
lördag 15 januari 2011
Fröer 2011
Grönsaksbloggen är inte död, den bara vilar sig lite. Men nu har jag i alla fall skickat efter årets fröbeställning hos Runåbergs. Det fanns en hel del fröer kvar från förra året, men det här behövde kompletteras. En portion av vardera:
Bondbönor Hangdown
Bondbönor Masterpiece Green Longpod
Brytbönor Speedy
Störskärbönor Eva
Sommarsquasch Dark Fog,
Vintersquasch Buttercup
Dill Tetra
Persilja Grüne Perle
Spenat Matador
Palsternacka Student
Bladkoriander Santo
Körvel
Salvia
Basilika Genovese
Fröna till Västersåsgurka var slut, dem ska jag komplettera med senare. Jag tänkte så ganska mycket gurka för att ha till syrning. Har under hösten och studerat syrade grönsaker, dels i Schweiz och dels på Eldrimner i Ås utanför Östersund. Planen är att även syra vitkål, rödbetor, morötter och eventuellt skärbönor.
Även salvia tänkte jag så ganska många plantor av, för jag har snöat in på friterad salvia.
Bondbönor Hangdown
Bondbönor Masterpiece Green Longpod
Brytbönor Speedy
Störskärbönor Eva
Sommarsquasch Dark Fog,
Vintersquasch Buttercup
Dill Tetra
Persilja Grüne Perle
Spenat Matador
Palsternacka Student
Bladkoriander Santo
Körvel
Salvia
Basilika Genovese
Fröna till Västersåsgurka var slut, dem ska jag komplettera med senare. Jag tänkte så ganska mycket gurka för att ha till syrning. Har under hösten och studerat syrade grönsaker, dels i Schweiz och dels på Eldrimner i Ås utanför Östersund. Planen är att även syra vitkål, rödbetor, morötter och eventuellt skärbönor.
Även salvia tänkte jag så ganska många plantor av, för jag har snöat in på friterad salvia.
söndag 26 september 2010
Körsbärsträdgården är på gång nu
En körsbärsträdgård måste man ha. Det har ju de ryska aristokraterna i Tjechovs pjäs.
Tänkte mig sommarmornar med yoghurt och urkärnade körsbär, och lite senare desserter på körsbär inlagda i konjak. Och även torkade körsbär, strödda över det ena och andra. Och någon liten kirsch kuchen på tyskt maner.
Körsbärsträden ska blomma vackert på vårarna, så att jag kan sitta under dem när blombladen faller till marken och tänka på förgängligheten som japanerna gör.
Och så ska de ha vackra röda blad på höstarna.
Vi köpte alltså tre körsbärsträd och ett plommon. Sorterna hette Skuggmorell, Sunburst, Gårdebo respektive Opal.
Jag grävde fyra stora gropar, ungefär en gånger en gånger en meter. De ligger i en sluttning, där vatten rinner nedför berget. Det är viktigt har jag förstått, körsbär gillar verkligen inte att ha stillastående vatten runt fötterna. Då dör de.
Avståndet mellan varje träd var ungefär 5 meter, och jag vinnlade mig om att göra två raka rader.
Vi dränerade lite med sten längst ned i groparna, för säkerhets skull. Fyllde på med jord så att förädlingsstället (stället där den robusta roten har fogats ihop med den ädla körsbärsplantan) hamnade en liten bit ovanför jorden. Satte i själva trädet och en stor påle som ska ge stadga i tillvaron. Pålen ska stå i sydväst, den riktning som vinden oftast kommer ifrån.
Sedan fyllde vi på hela gropen med jord och lite hästgödsel. Plus att vi gjorde en liten kupol av jord högst upp, som slutade precis i höjd med förädlingsstället. Tanken är att en sådan kupol ska skydda ytterligare mot för blött om fötterna.
Vi täckte hela marken under träden med barkväv. Allt gräs ska dö, och all näring ska gå till träden. Först om kanske tre år, när träden har vuxit till sig, ska barkväven tas bort. Då ska det bli blomsteräng under träden, aldrig något gräs eller några ogräs som tar kraften.
Nu ska vi sätta upp staket runt varje träd. Staketet ska stå en meter ut från trädet och vara rejält högt så att älgar och rådjur inte kommer åt.
Väldigt mycket pyssel, som ni förstår, och jag blir besviken om de dukar under i vinter.
Tänkte mig sommarmornar med yoghurt och urkärnade körsbär, och lite senare desserter på körsbär inlagda i konjak. Och även torkade körsbär, strödda över det ena och andra. Och någon liten kirsch kuchen på tyskt maner.
Körsbärsträden ska blomma vackert på vårarna, så att jag kan sitta under dem när blombladen faller till marken och tänka på förgängligheten som japanerna gör.
Och så ska de ha vackra röda blad på höstarna.
Vi köpte alltså tre körsbärsträd och ett plommon. Sorterna hette Skuggmorell, Sunburst, Gårdebo respektive Opal.
Jag grävde fyra stora gropar, ungefär en gånger en gånger en meter. De ligger i en sluttning, där vatten rinner nedför berget. Det är viktigt har jag förstått, körsbär gillar verkligen inte att ha stillastående vatten runt fötterna. Då dör de.
Avståndet mellan varje träd var ungefär 5 meter, och jag vinnlade mig om att göra två raka rader.
Vi dränerade lite med sten längst ned i groparna, för säkerhets skull. Fyllde på med jord så att förädlingsstället (stället där den robusta roten har fogats ihop med den ädla körsbärsplantan) hamnade en liten bit ovanför jorden. Satte i själva trädet och en stor påle som ska ge stadga i tillvaron. Pålen ska stå i sydväst, den riktning som vinden oftast kommer ifrån.
Sedan fyllde vi på hela gropen med jord och lite hästgödsel. Plus att vi gjorde en liten kupol av jord högst upp, som slutade precis i höjd med förädlingsstället. Tanken är att en sådan kupol ska skydda ytterligare mot för blött om fötterna.
Vi täckte hela marken under träden med barkväv. Allt gräs ska dö, och all näring ska gå till träden. Först om kanske tre år, när träden har vuxit till sig, ska barkväven tas bort. Då ska det bli blomsteräng under träden, aldrig något gräs eller några ogräs som tar kraften.
Nu ska vi sätta upp staket runt varje träd. Staketet ska stå en meter ut från trädet och vara rejält högt så att älgar och rådjur inte kommer åt.
Väldigt mycket pyssel, som ni förstår, och jag blir besviken om de dukar under i vinter.
lördag 13 februari 2010
Fröer till år tio
Snön ligger meterdjup. SMHI varnar för snöstorm. Men det kommer en vår, och det är hög tid att beställa fröer. Purjolök och rotselleri måste börja försås om bara ett par veckor.
Jag fick iväg en beställning nyss. Det blev ganska dyrt. Jag bara klickade lite, och vips var totalsumman uppe i 850 kronor. Men om jag lyckas och verkligen odlar fram ätbara grönsaker, så blir det ju en stor vinst jämfört med att köpa grönsakerna i affären.
En av mina trädgårdsgurus, Bob Flowerdew, har gjort kalkyler. Han har kommit fram till att kryddgrönt som persilja, dill och koriander, sallad, broccoli och haricots verts hör till det mest prisvärda man kan odla, om man räknar in både sin egen arbetsinsats och vad det kostar att köpa i affären. Rotfrukter är inte lika lönsamt att odla. Men det kan ju vara kul att ha gjort dem själv.
Några grönsaksfröer har jag kvar sedan förra året, och blommorna som jag beställde ska jag inte besvära er med.
Den här maten tänkte jag odla i år:
Skifte 1, kålväxter och gurkväxter:
Majrova, guldboll
Blomkål, Snowball X
Broccoli, Waltham 29
Grönkål, Peltham brig
Rödkål, Cabeza
Savoykål, Vertus 2
Vitkål, Holsteiner Platter
Inläggningsgurka, Northern piccling
Sommarsquash, Costata Romanesco
Vintersquash, Buttercup
Skifte 2, flockblommiga och lökväxter
Purjolök, Lungo d'Iverno
Salladslök: Lisbon winter hardy
Tidig morot, Amsterdam forcing
Sen morot, Flakker 2
Palsternacka: Halblange weiss
Rotselleri: Bergers weisse kugel
Dill: Tetra
Persilja: Grüne perle
Blandkoriander: Santo
Körvel
(Dessutom tillkommer gul sättlök, röd sättlök och schalottenlök på detta skifte.)
Skifte 3, potatis, sallad och målleväxter
Rödbeta: Bolivar
Mangold: Five colours
Plocksallat: Black seeded Simpson, Red salad bowl, Royal oakleaf
(Här tillkommer också sättpotatis och eventuellt jordärtskockor)
Skifte 4, ärtväxter
Brytböna: Slenderette
Störbrytböna: Neckarkönigin
Bondböna: Imperial Green Longpod
Spritböna: Borlotto lingua di fuoco nano
Jag fick iväg en beställning nyss. Det blev ganska dyrt. Jag bara klickade lite, och vips var totalsumman uppe i 850 kronor. Men om jag lyckas och verkligen odlar fram ätbara grönsaker, så blir det ju en stor vinst jämfört med att köpa grönsakerna i affären.
En av mina trädgårdsgurus, Bob Flowerdew, har gjort kalkyler. Han har kommit fram till att kryddgrönt som persilja, dill och koriander, sallad, broccoli och haricots verts hör till det mest prisvärda man kan odla, om man räknar in både sin egen arbetsinsats och vad det kostar att köpa i affären. Rotfrukter är inte lika lönsamt att odla. Men det kan ju vara kul att ha gjort dem själv.
Några grönsaksfröer har jag kvar sedan förra året, och blommorna som jag beställde ska jag inte besvära er med.
Den här maten tänkte jag odla i år:
Skifte 1, kålväxter och gurkväxter:
Majrova, guldboll
Blomkål, Snowball X
Broccoli, Waltham 29
Grönkål, Peltham brig
Rödkål, Cabeza
Savoykål, Vertus 2
Vitkål, Holsteiner Platter
Inläggningsgurka, Northern piccling
Sommarsquash, Costata Romanesco
Vintersquash, Buttercup
Skifte 2, flockblommiga och lökväxter
Purjolök, Lungo d'Iverno
Salladslök: Lisbon winter hardy
Tidig morot, Amsterdam forcing
Sen morot, Flakker 2
Palsternacka: Halblange weiss
Rotselleri: Bergers weisse kugel
Dill: Tetra
Persilja: Grüne perle
Blandkoriander: Santo
Körvel
(Dessutom tillkommer gul sättlök, röd sättlök och schalottenlök på detta skifte.)
Skifte 3, potatis, sallad och målleväxter
Rödbeta: Bolivar
Mangold: Five colours
Plocksallat: Black seeded Simpson, Red salad bowl, Royal oakleaf
(Här tillkommer också sättpotatis och eventuellt jordärtskockor)
Skifte 4, ärtväxter
Brytböna: Slenderette
Störbrytböna: Neckarkönigin
Bondböna: Imperial Green Longpod
Spritböna: Borlotto lingua di fuoco nano
lördag 31 oktober 2009
Daggmaskarnas rike up-side-down
De andra hedrar sina döda. Eller sina helgon. Eller firar Halloween med pumpor och godis.
Men för mig betyder månadsskiftet oktober-november bara en sak: dags att börja höstgräva.
Nästan alla löven har fallit från träden. Frosten är än så länge bara en tillfällig gäst. Nu är den rätta tiden.
Visserligen har jag tänkt anamma en odlingsmetod där höstgrävningen blir överflödig, där man fixar till den optimala jorden genom att täcka jorden och mata den med organiskt material.
Men min nya jordplätt är inte redo än för den metoden. Det finns kvickrot och nässlor som behöver kväsas. Det finns tung lerjord som behöver fluffas till.
Jag saknade den lätta, mullrika, sandjorden i Bohuslän lite. Men den här jorden har också sina kvaliteter. Det är tung lera, men daggmaskarna trivs. Några av dem är tjocka som ormar.
Utrymmet som vi har mätt upp är ungefär 50 kvadratmeter stort. Vi är två personer, och vi delar upp jobbet på minst tre arbetsdagar. Det blir max åtta kvadratmeter grävning per dag.
Mer ska man inte ta på sig om man är otränad. Grävning är tungt, om man dra på sig sträckningar och inflammationer om man är oförsiktig.
Men om om man tar det lugnt är arbetet underbart värmande och behagligt. Mössa på huvudet och stövlar på fötterna. Trycka ner spaden en spadtag djupt. Skära upp en koka med tre spadtag. Tippa den över kanten så att jorden hamnar upp och ner.
Där ska den ligga i vinter. Tanken är att frosten ska spränga upp kokan, så att jorden blir fluffig och fin till våren.
Genast har jag börjat drömma om alla grönsaker som ska växa här nästa säsong.
Men för mig betyder månadsskiftet oktober-november bara en sak: dags att börja höstgräva.
Nästan alla löven har fallit från träden. Frosten är än så länge bara en tillfällig gäst. Nu är den rätta tiden.
Visserligen har jag tänkt anamma en odlingsmetod där höstgrävningen blir överflödig, där man fixar till den optimala jorden genom att täcka jorden och mata den med organiskt material.
Men min nya jordplätt är inte redo än för den metoden. Det finns kvickrot och nässlor som behöver kväsas. Det finns tung lerjord som behöver fluffas till.
Jag saknade den lätta, mullrika, sandjorden i Bohuslän lite. Men den här jorden har också sina kvaliteter. Det är tung lera, men daggmaskarna trivs. Några av dem är tjocka som ormar.
Utrymmet som vi har mätt upp är ungefär 50 kvadratmeter stort. Vi är två personer, och vi delar upp jobbet på minst tre arbetsdagar. Det blir max åtta kvadratmeter grävning per dag.
Mer ska man inte ta på sig om man är otränad. Grävning är tungt, om man dra på sig sträckningar och inflammationer om man är oförsiktig.
Men om om man tar det lugnt är arbetet underbart värmande och behagligt. Mössa på huvudet och stövlar på fötterna. Trycka ner spaden en spadtag djupt. Skära upp en koka med tre spadtag. Tippa den över kanten så att jorden hamnar upp och ner.
Där ska den ligga i vinter. Tanken är att frosten ska spränga upp kokan, så att jorden blir fluffig och fin till våren.
Genast har jag börjat drömma om alla grönsaker som ska växa här nästa säsong.
lördag 10 oktober 2009
Totalt närproducerad Waldorfsallad
Kommer ni ihåg rotsellerin, som jag började förså i februari? Nu börjar de bli klara. Jag skördade de två första i dag. De ser ut som riktiga rotsellerier som man köper i affären, bara lite mindre. Men minst lika vita och fina.
Jag svängde ihop en Waldorfsallad, som jag serverade till lite rökt lax. I Waldorfsalladen ingick även äpplen, som jag plockade ungefär tre meter utanför köket.
Majonäsen hade jag vispat själv, men äggen var tyvärr inköpta. Hönorna ingår i den långsiktiga planen.
Inga valnötter fanns hemma, så jag ersatte med hasselnötter. De var också inköpta. Men i princip skulle jag kunna skörda hasselnötter. Det står ett par, tre buskar på tomten, och jag har även sett enstaka nötter på dem. Om vi hugger ner skuggande granar i närheten kanske det blir lite fler nötter.
Jag svängde ihop en Waldorfsallad, som jag serverade till lite rökt lax. I Waldorfsalladen ingick även äpplen, som jag plockade ungefär tre meter utanför köket.
Majonäsen hade jag vispat själv, men äggen var tyvärr inköpta. Hönorna ingår i den långsiktiga planen.
Inga valnötter fanns hemma, så jag ersatte med hasselnötter. De var också inköpta. Men i princip skulle jag kunna skörda hasselnötter. Det står ett par, tre buskar på tomten, och jag har även sett enstaka nötter på dem. Om vi hugger ner skuggande granar i närheten kanske det blir lite fler nötter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)