lördag 29 november 2008

Höstgrävning

Det finns fördelar och det finns nackdelar med att höstgräva.
Anhängare av organisk-biologisk odling är emot höstgrävning. De menar att jorden på sikt får en bättre struktur om man i stället jobbar med att täcka marken med exempelvis gräsklipp och kompletterar med att odla grödor för gröngödsel.
Det är säkert sant - på lång sikt.

I professionell och storskalig odling motsvaras höstgrävningen av att bönderna plöjor. Denna plöjning bidrar starkt till att marken läcker kväve. Det är i sin tur en av de viktigaste orsakerna till övergödning av vattendrag och sjöar. Här, i närheten av den känsliga Östersjön, är övergödningen ett av våra allra värsta miljöproblem.
Därför finns det stora miljövinster med odlingssystem som skippar höstgrävning. Ett sådant system - vanligt numera i USA - är att använda genmodifierade grödor som tål bekämpningsmedlet Round-up. Och så sprutar man ihjäl ogräset i stället för att plöja och harva marken.

Många miljövänner känner starkt motstånd mot GMO-grödor. Men läckage av närsalter måste också tas med i ekvationen, och då blir det hela ett val mellan pest och kolera - på intet sätt självklart.

En fördel med att höstgräva - åtminstone när odlingen är nyetablerad - är att det blir mindre ogräs. Och tunga lerjordar blir verkligen mycket lättare att hantera, om man gräver på hösten och låter frosten spränga de stora lerklumparna. Då blir jorden så fin och fluffig till våren.
En annan stor fördel med att höstgräva är att det är ett sådant trevligt arbete. Man står där och trycker ner spaden i marken och skjuter på med sin stövelbeklädda fot. Hela kroppen får ta i, och tempot är lagom makligt. Det doftar jord och höst och man drömmer om hur allt ska spira till våren.

Själv höstgrävde jag större delen av landet för några veckor sedan. Men jag var i valet och kvalet. Motargumenten är att jag har lättbearbetad sandjord, och att odlingen ligger på gränsen mellan odlingszon ett och två, där det nätt och jämt fryser på vintern.
Argumentet för är att odlingen är nästan nyetablerad, bara två år, och jag har fortfarande mycket ogräs att kämpa emot.

Men om ett par år, när jag har kämpat på med marktäckning och täckodling, så ska jag nog rationalisera bort höstgrävningen.

2 kommentarer:

K sa...

Är det verkligen relevant att tala om kväveläckage beroende på höstgrävning med spade, från ett trädgårdsland på till exempel 100 kvm?

Rosenkål sa...

Nja, det är väl snarare en principfråga. Många bäckar små... Tänk om alla resonerade så, inklusive storbönder på lätta sandjordar där närsalterna bara forsar ut i vattendragen.
Men jag har som sagt höstgrävt i år, och tänker nog göra det ytterligare ett par år, tills jag verkligen har fått upp en riktigt hög mullhalt och klart leder kampen mot ogräsen.