Rivstart i värmebölja

För tre veckor sedan åkte en man skidor tvärs över sjön. För två veckor sedan drev isflaken. Och för en vecka sedan startade jag odlingarna.

Ni kan kalla mig gambler; det kanske kommer ett bakslag i väderleken så att potatisblasten fryser. Men jag har läst väderleksrapporterna noga; jag tar en kalkylerad risk, som det heter.

Landen blev ju höstgrävda i höstas och första helgen i april krattade jag till dem lite. Med hjälp av vännen Vinlusen markerade jag upp fyra bäddar med pinnar och snören. Rakt ska det va.

På det land som kallas första skiftet satte jag ingenting. Jag bara gödslade med en säck brunnen stallgödsel. I stället sådde jag sju sorters kål i en pop-up inomhus. De ska planteras ut om några veckor. Mer om dem då.

På det land som kallas andra skiftet satte jag:
Plocksallat av sorterna BS Simpson, Royal Oakleaf och Red Salad Bowl.
Palsternacka av sorten Student.
Tidig morot av sorten Amsterdam Forcing.
Sättlök, dels schalottenlök, dels en blandad påse från Nelson som innehöll gul lök, röd lök och silverlök.
Perilja, Grüne Perle
Dill
Koriander
Spenat

På tredje skiftet satte jag potatis.
Amandine,
Cherie (två snobbpotatisar)
Marine (en mycket tidig)
Jag har lagt en fiberduk över potatisen, ifall, ifall det blir frost. Den ska jag flytta till kålodlingen senare, när kålplantorna är utplanterade. På så sätt skyddas de mot kålfjärilslarver.

På fjärde skiftet

Bondbönor Treefold White
Sockerärtor
Där ska så småningom kompletteras med ett par andra mera känsliga bönsorter.

I kryddlandet satte jag ut rosmarinen, som har stått inne över vintern och så sådde jag lite dansk körvel och lite blommor. Jag ska fröså salvia och basilia lite nästa helg.

Inomhus sådde jag även några tomatfrön, en sort som jag har fått i reklam som heter Golden Sunrise.

Annars har största sensationen i påskhelgen varit att vi har kunnat njuta av sparrisen för första gången. Varsin stängel på påskdagen, två var på annandagen. Vi doppade dem i ett löskokt ägg, som var preparerat med en klick smör och en skvätt vinäger. Det var sensationellt gott. Jag ska nog utöka sparrisodlingen, för det känns så lyxigt att kunna gå ut i trädgården och skära sin egen sparris. Det ska jag göra nu ända fram till midsommar.

Och efter sparrisen - rabarber. En stjälk från varje planta räckte till en liten hallonröd kompott som jag lade ovanpå en vaniljpannacotta.

Fröer enligt universitetet

En av Grönsaksbloggarens familjemedlemmar har börjat en kurs på universitetet, antagligen med målsättningen att bräcka Grönsaksbloggaren i odlingsfälten. Kursen heter "Trädgårdens biologi" eller något i den stilen.

Redan efter en vecka fick Grönsaksbloggaren hoppa in som vikarierande student, för familjemedlemmen skulle roa sig på annan ort.

Lektionen handlade om fröer. Studenterna fick först lära sig skilja på kloning och sex. Dessa begrepp kände Grönsaksbloggaren till sedan tidigare.

Om man till exempel lägger en massa blad av pelargon i en låda med sand, snittar dem lite, vattnar och sätter på ett lock, växer det snart upp en massa nya pelargoner. Det är ett exempel på kloning - man får nya individer med exakt samma arvsanlag som de gamla.

Potatis och jordärtskockor är exempel på mat som är klonad.

Sex däremot går ut på att blanda arvsanlag från två olika individer. Kan vara trevligt och har också sina fördelar rent evolutionärt. Om miljön ändras mycket är det bra att ha lite variation på avkomman så ökar chansen att åtminstone någon överlever.

Fröer är resultatet av sex. De består av ett embryo, som ska bli själva växten, ett eller två hjärtblad som kommer upp först, näring och ett skyddande skal.

Hjärtblad kallas med ett finare ord för kotyledoner. Växter med ett hjärtblad, såsom lökväxter och säd, kallas sålunda för monokotyledoner och växter med två hjärtblad kallas för dikotyledoner.

Huvudbudskapet i lektionen var att lära eleverna hålla reda på hormoner som påverkar växten. Det viktigaste när det gäller fröer är att hålla isär gibberelin och abskissinsyra. Gibberelin, även förkortat GA, sätter fart på fröets groning medan abskissinsyra, även förkortat ABA, får fröet att vilja sova.

Man kan köpa en variant av gibberelin som kallas GA-3 på internet om man vill få fart på sin fröodling.

Sedan pratade läraren ganska länge om hormonerna auxin och cytokinin också, för dem hade hon forskat på. Auxin utsöndras i växtens topp och trycker ner alla sidoskott. Cytokinin däremot sätter fart på vilande bladanlag längs sidorna och gör därmed växten mer grenad. Om man knipsar av luktärtor i toppen eller beskär en häck minskar man på auxin och sätter fart på cytokinin,vilket gör växten mera buskig.

De närmaste dagarna avser Grönsaksbloggaren att så purjolök och rotselleri, dock utan att hälla på några inköpta hormoner den här gången.

Fröer 2011

Grönsaksbloggen är inte död, den bara vilar sig lite. Men nu har jag i alla fall skickat efter årets fröbeställning hos Runåbergs. Det fanns en hel del fröer kvar från förra året, men det här behövde kompletteras. En portion av vardera:

Bondbönor Hangdown
Bondbönor Masterpiece Green Longpod
Brytbönor Speedy
Störskärbönor Eva
Sommarsquasch Dark Fog,
Vintersquasch Buttercup
Dill Tetra
Persilja Grüne Perle
Spenat Matador
Palsternacka Student
Bladkoriander Santo
Körvel
Salvia
Basilika Genovese

Fröna till Västersåsgurka var slut, dem ska jag komplettera med senare. Jag tänkte så ganska mycket gurka för att ha till syrning. Har under hösten och studerat syrade grönsaker, dels i Schweiz och dels på Eldrimner i Ås utanför Östersund. Planen är att även syra vitkål, rödbetor, morötter och eventuellt skärbönor.

Även salvia tänkte jag så ganska många plantor av, för jag har snöat in på friterad salvia.