"Total omvärdering"

Vår syn på mat behöver en "total omvärdering" enligt brittiska experter som BBC citerar i dag.

Tysk grönkålsmarch

Johan Swanljung har nyligen lagt ut ett recept på grönkål som låter väldigt gott. Jag ska laga något liknande snart. Men jag ska nog ånga kålen först, och ha lite vitlök i förutom chilipeppar när jag fräser den.

Alldeles nyss kom jag hem från en lång tågresa från norra Italien. Vi åkte igenom Syd- och Nordtyrolen, norra Österrike, Tyskland och Danmark. Överallt syntes små fyrkantiga täppor i trädgårdarna. Och överallt var de tomma och vinterbonade, förutom grönkålen. Den stod som små gröna bullar i prydliga rader.

Särskilt i norra Tyskland verkar grönkål ha starka traditioner. För en tid sedan hade vi en tysk praktikant på jobbet. Det var för övrigt i augusti, för vi berättade för henne om den svenska traditionen att anordna kräftskivor.

Genast drog hon en parallell till de tyska grönkålsmarchen. Den anordnas i hennes frisiska hemtrakter i början av januari. Man fotvandrar en rejäl sträcka, och i varje vägkorsning dricker man en snaps. Efteråt får man äta middag på ett värdshus, med stuvad grönkål och fläskkött.
Allt enligt den tyska praktikanten.

Det verkar vara en lantlig tradition. För de där värdshusen med grönkålsstuvning såg vi inte röken av när vi bytte tåg i München. Där fanns bara konceptkedjor med nordsjösill eller kaffe från Seattle.

Kål frites

Idag tog jag min gamla kålrot till nya höjder. Jag skar den i pommes frites-liknande stavar. Stekte i rikligt med olivolja, enligt nedanstående inlägg. Och serverade till den egenhändigt malda och stoppade rådjurskorven, som just har anlänt från den professionella kallrökaren.

Korv och pommes frites noveau. Det ni!

Nordens apelsiner

Kålrötter har många finfina egenskaper. Mera miljövänlig decembermat får man leta efter. De är lätta att odla här i karga Sverige, och de går att lagra hela vintern. Någon optimist har kallat dem för "Nordens apelsiner" på grund av den oranga färgen och den ovanligt höga halten av c-vitamin. Det finns också gott om beta-karoten, som är ett förstadium till a-vitamin. Och dessutom innehåller de, som alla kålväxter, glykosinolater, som eventuellt skyddar kroppen mot cancer och andra sjukdomar.

Men är kålrötter goda?

Jodå, det går att tillreda dem så att de försvarar sin plats på tallriken även ur rent gastronomisk synvinkel. Gammalt hederligt rotmos kan faktiskt vara riktigt gott. Finnar brukar tala lyriskt om sin kålrotslåda, som de bara måste ha på julbordet.

Men jag brukar oftast steka mina kålrötter i rikligt med olivolja. Jag skär dem i halvcentimeter tjocka skivor, och låter dem fräsa i pannan tills de är mjuka och ytan är riktigt gyllenbrun.
Kanske inte exakt "Nordens apelsiner", men väldigt gott på ett mera kålaktigt sätt.