söndag 7 december 2008

Nordens apelsiner

Kålrötter har många finfina egenskaper. Mera miljövänlig decembermat får man leta efter. De är lätta att odla här i karga Sverige, och de går att lagra hela vintern. Någon optimist har kallat dem för "Nordens apelsiner" på grund av den oranga färgen och den ovanligt höga halten av c-vitamin. Det finns också gott om beta-karoten, som är ett förstadium till a-vitamin. Och dessutom innehåller de, som alla kålväxter, glykosinolater, som eventuellt skyddar kroppen mot cancer och andra sjukdomar.

Men är kålrötter goda?

Jodå, det går att tillreda dem så att de försvarar sin plats på tallriken även ur rent gastronomisk synvinkel. Gammalt hederligt rotmos kan faktiskt vara riktigt gott. Finnar brukar tala lyriskt om sin kålrotslåda, som de bara måste ha på julbordet.

Men jag brukar oftast steka mina kålrötter i rikligt med olivolja. Jag skär dem i halvcentimeter tjocka skivor, och låter dem fräsa i pannan tills de är mjuka och ytan är riktigt gyllenbrun.
Kanske inte exakt "Nordens apelsiner", men väldigt gott på ett mera kålaktigt sätt.

2 kommentarer:

K sa...

Är det inte så att man kan bli av med lite av fissmaken och man droppar just lite äkta citrus över den? Den brynta ytan gör väl också sitt till för att dölja den smaken?

Rosenkål sa...

Den brynta smaken gör susen. Maillardreaktionen, du vet. Har inte testat att droppa över citrus. Det kanske hjälper. Men faktum är att kraftigt olivoljestekta kålrötter är så goda att de knappast behöver poppas upp med andra tillbehör.