lördag 31 oktober 2009

Daggmaskarnas rike up-side-down


De andra hedrar sina döda. Eller sina helgon. Eller firar Halloween med pumpor och godis.

Men för mig betyder månadsskiftet oktober-november bara en sak: dags att börja höstgräva.

Nästan alla löven har fallit från träden. Frosten är än så länge bara en tillfällig gäst. Nu är den rätta tiden.

Visserligen har jag tänkt anamma en odlingsmetod där höstgrävningen blir överflödig, där man fixar till den optimala jorden genom att täcka jorden och mata den med organiskt material.

Men min nya jordplätt är inte redo än för den metoden. Det finns kvickrot och nässlor som behöver kväsas. Det finns tung lerjord som behöver fluffas till.

Jag saknade den lätta, mullrika, sandjorden i Bohuslän lite. Men den här jorden har också sina kvaliteter. Det är tung lera, men daggmaskarna trivs. Några av dem är tjocka som ormar.

Utrymmet som vi har mätt upp är ungefär 50 kvadratmeter stort. Vi är två personer, och vi delar upp jobbet på minst tre arbetsdagar. Det blir max åtta kvadratmeter grävning per dag.

Mer ska man inte ta på sig om man är otränad. Grävning är tungt, om man dra på sig sträckningar och inflammationer om man är oförsiktig.

Men om om man tar det lugnt är arbetet underbart värmande och behagligt. Mössa på huvudet och stövlar på fötterna. Trycka ner spaden en spadtag djupt. Skära upp en koka med tre spadtag. Tippa den över kanten så att jorden hamnar upp och ner.

Där ska den ligga i vinter. Tanken är att frosten ska spränga upp kokan, så att jorden blir fluffig och fin till våren.

Genast har jag börjat drömma om alla grönsaker som ska växa här nästa säsong.