söndag 26 september 2010

Körsbärsträdgården är på gång nu

En körsbärsträdgård måste man ha. Det har ju de ryska aristokraterna i Tjechovs pjäs.

Tänkte mig sommarmornar med yoghurt och urkärnade körsbär, och lite senare desserter på körsbär inlagda i konjak. Och även torkade körsbär, strödda över det ena och andra. Och någon liten kirsch kuchen på tyskt maner.

Körsbärsträden ska blomma vackert på vårarna, så att jag kan sitta under dem när blombladen faller till marken och tänka på förgängligheten som japanerna gör.
Och så ska de ha vackra röda blad på höstarna.

Vi köpte alltså tre körsbärsträd och ett plommon. Sorterna hette Skuggmorell, Sunburst, Gårdebo respektive Opal.

Jag grävde fyra stora gropar, ungefär en gånger en gånger en meter. De ligger i en sluttning, där vatten rinner nedför berget. Det är viktigt har jag förstått, körsbär gillar verkligen inte att ha stillastående vatten runt fötterna. Då dör de.

Avståndet mellan varje träd var ungefär 5 meter, och jag vinnlade mig om att göra två raka rader.

Vi dränerade lite med sten längst ned i groparna, för säkerhets skull. Fyllde på med jord så att förädlingsstället (stället där den robusta roten har fogats ihop med den ädla körsbärsplantan) hamnade en liten bit ovanför jorden. Satte i själva trädet och en stor påle som ska ge stadga i tillvaron. Pålen ska stå i sydväst, den riktning som vinden oftast kommer ifrån.

Sedan fyllde vi på hela gropen med jord och lite hästgödsel. Plus att vi gjorde en liten kupol av jord högst upp, som slutade precis i höjd med förädlingsstället. Tanken är att en sådan kupol ska skydda ytterligare mot för blött om fötterna.

Vi täckte hela marken under träden med barkväv. Allt gräs ska dö, och all näring ska gå till träden. Först om kanske tre år, när träden har vuxit till sig, ska barkväven tas bort. Då ska det bli blomsteräng under träden, aldrig något gräs eller några ogräs som tar kraften.

Nu ska vi sätta upp staket runt varje träd. Staketet ska stå en meter ut från trädet och vara rejält högt så att älgar och rådjur inte kommer åt.

Väldigt mycket pyssel, som ni förstår, och jag blir besviken om de dukar under i vinter.

5 kommentarer:

Vinlusen sa...

Skuggmorell är jag bekant med. Hur förhåller sig de andra frukterna i förhållande till den ifråga om färg, syra, sötma mm?
För övrigt är det strålande att grönsaksbloggaren är tillbaka!

K sa...

Jag tycker att det skulle lätta upp med en bild. I övrigt verkar instruktionerna vara desamma som för päronträd.

Kurt sa...

Sunburst & Gårdebo är sötkörsbär, körsbär ger ofta avkastning vartannat år, så det är bra med fler olika sorter. I år dog och skadades väldigt väldigt många körsbärsträd förmodligen var det gynnsamma förhållanden för blom och grentorka tidigt på säsongen. Vanligtvis kan enstaka grenar dö, men i år tog det hela träd.

Anonym sa...

thanks for sharing..

Anonym sa...

Hur har det gått då?