Potatisdags

Nu börjar det bli dags att förgro potatis.

När man förgror potatis väcker man den ur vinterdvalan redan nu: fem, sex veckor innan den ska ner i jorden. Tanken är att den ska bli klar fortare på det viset.

Man kan antingen göra på det gamla sättet, och bara sätta några potatisar i äggkartonger och låta dem stå ljust men inte soligt.

Det nya sättet är att lägga dem på lite jord. Då utvecklar knölarna både rötter och groddar och växer jättesnabbt när de kommer i jorden.

Det finns två goda skäl att snabba på potatisodlingen. Det ena skälet är att det är trevligt med egen potatis redan i juni, exempelvis till midsommar.

Men det viktigaste skälet är att man ska hinna få fram så mycket potatis som möjligt innan bladmöglet slår till.

Bladmögel är en trist åkomma som tog livet av stora delar av Irlands befolkning i mitten av 1800-talet. De svalt ihjäl, därför att deras hushållning var så ensidigt inriktad på potatis, och bladmöglet kvaddade potatisskördarna flera år i rad.

Sedan dess har bladmöglet blivit värre. Numera förökar sig svampen oftare sexuellt, vilket gör den ännu mer aggressiv och svårbekämpad.

Värst är det i fuktigt och varmt väder. Lite torrare och svalare väder, som i östra och norra Sverige, är alltså gynnsamt.

Om man upptäcker minsta till bladmögel på blasten ska den klippas bort ögonblickligen och brännas eller skickas iväg med allmäna sophanteringen. Då räddas själva potatisarna. Annars drabbas de av så kallad brunröta, och får läskiga bruna, slemmiga fläckar.

Det är också viktigt att verkligen cirkulera mellan olika skiften, men det är ju själva huvudtemat för den här bloggen. Högst vart fjärde år får potatisen (och även tomater, som tillhör samma familj) återkomma tillsamma skifte.

Det finns förstås gifter som skyddar mot bladmögel, som konventionella odlare brukar använda. Det är ganska otrevliga gifter, som kan orsaka skador på ekosystemen och även på människors hälsa. Och eftersom potatis är en sådan vanlig gröda går det åt enorma mängder i världen.

Ändå anser FN:s livsmedelsorgan FAO att människor borde odla mycket mer potatis. Skälet är att nästan ingen annan gröda ger så mycket kalorier per kvadratmeter. Dessutom är potatis förhållandevis lätt att odla och lagra.

Om det blir riktiga dyrtider så vet ni alltså hur ni ska hålla er vid liv.

Jag har haft lite korrespondens med vd:n för Stubbetorps potatis, en av Sveriges större potatisgrossister. Han rekommenderar följande sorter som mest motståndskraftiga mot bladmögel: Pentland Javelin, Vicking och Marine.

Marine finns även i Stubbetorps Gourmétlåda. Det låter ju gott, så den tänker tänker jag definitivt testa i år. Tyvärr har Marine hittills inte gått att få tag på i centrala Stockholms mest välsorterade växtbutik. Nu hoppas jag på Trädgårdsmässan som startar nu på torsdag. Där brukar finnas många olika slags sättpotatis att köpa.

Och alla ni som oroar er för att äta mat för högt glykemiskt index: det gör ni rätt i, det finns gedigna vetenskapliga belägg för att man håller sig friskare med långsamma kolhydrater än med snabba.

Och det är förvisso sant att potatis har ganska högt glykemiskt index. Men ni kan ju glädja er med att färsk sommarpotatis har mycket bättre (lägre) värden än mjölig vinterpotatis. Ännu bättre blir det om man serverar potatisen kall, och med en sås som innehåller vinäger.

Det ska vi göra till sommaren. Vänta till juni: då kommer recept på oemotståndeliga potatissallader.