I påskhelgen besökte jag det lilla fiskartorpet på Västkusten. Antagligen var det sista gången; huset ska säljas.
Det känns mycket märkligt. Jag har tillbringat sexton somrar här vid älvens mynning. Under sexton vårar och somrar har jag slitit med att förbättra odlingsjorden.
Och nu är den verkligen mycket bra. Jag harvade och krattade och sådde frön till gröngödsel så att nästa ägare ska få en bra start. Bovete, honungsfacelia, blodklöver. Och jorden kändes som svart sammet. Eller kanske snarare som svart vispgrädde: fet och fluffig samtidigt. Daggmaskarna krälade tätt: nästan lika kraftiga som ormar.
För sexton år sedan växte det kvickrot, nässlor och hallon där odlingslanden nu breder ut sig. Jag hade ingen aning om hur man gjorde, uppvuxen som jag är i ett sjuvåningshus i stan. Jag ringde till Botaniska trädgårdens rådgivningsservice.
Den snälla damen där tipsade om en bra handbok om grönsaksodling, utgiven av ICA, som tyvärr inte verkar finnas i handeln längre. Hon förklarade också att jag måste ta en spade och köra genom gräsvålen för att komma ner till själva jorden.
Det gick inte så bra först, för jag fattade inte att det är skillnad på spadar och skyfflar. Men så är det: spadar har till skillnad från skyfflar en vass kant som tränger ner i jorden.
Jag grävde och grävde och skakade varje enskild kvickrotsplanta fri från jord och slängde rötterna. Jag fick kogödsel av bonden som bor närmaste granne, och myllade ner den i landet om höstarna.
Jag for ner femtio mil från Stockholm ett par helger varje vår, oftast Valborg och Kristi Himmelfärd, för att fixa vårbruket.
Det räckte. Två intensiva arbetshelger när jag minitiöst utrotade varenda ogräs. Sedan täckte jag med fiberduk, och när plantorna började komma upp bäddade jag om dem med gräsklipp.
Och när sommarsemestern väl började i juli var landet fullspäckade med grönsaker. Och för varje år blev jorden bara bättre och bättre.
Nu ska jag snart börja gräva i ett annat land, betydligt närmare Stockholm. Förhoppningsvis har någon förberett jordarna där också. Och jag hoppas ju att den som köper Fiskartorpet ska vara intresserad av odling.
Tyvärr har jag inte foton på den fina svarta jorden. Men K har just lagt ut både foton på sina nypreparerade odlingssängar och en lista på årets fröer.
tisdag 14 april 2009
Jord svart som sammet
Etiketter:
Botaniska trädgården,
daggmaskar,
gröngödsel,
odlingsjord,
skyfflar,
spadar,
vemod
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej! Nu har äntligen min fröbeställning från Runåbergs kommit och den var faktiskt lite värre än jag mindes:
Rosenböna prizewinner
Spritböna
Bondböna Superaquadulce
Körsbärstomat whippersnapper
Busktomat Ida Gold
Sommarsquash lebanese white bush
Salladsgurka Diva
Salladskål lettucy type
Grönkål red russian
Bladamarant Hopi red dye
Röd mangold Rhubarb chard
plocksallat Malawi
Bladpersilja
Bladkoriander slowbolt
Basilika thai magic och rosso
Stevia
Som om inte detta räcker till dessutom 10 olika blomfröer och endast en är ätbar -Mariatistel. Ja det är tur att jag jobbar deltid än så länge...
Hälsningar från Villa-Y
Jag gillar din beskrivning av jorden runt Fiskartorpet. Jorden går inte att snabbstajla på samma sätt som hus och lägenheter. Jag hoppas den spekulant som ser jordens kvaliteter och förstår jobbet som ligger bakom köper ditt ställe.
Skicka en kommentar